Månad: september 2016 Sida 1 av 2

Blått: Vart är vi påväg?

Sommaren 2016 kommer att gå till historien. På några veckor inträffade en rad händelser som reflekterar den stora bredd av utmaningar som Europa står inför; alltifrån terrordåd till ryskt vapenskrammel. Det som kommer ha mest långtgående konsekvenser är utfallet av folkomröstningen i Storbritannien den 23 juni, där en majoritet av det brittiska folket beslutade att landet ska lämna den Europeiska Unionen. Det är den största händelsen i Europa sedan slutet av det kalla kriget. Kontrasten mellan nu och då är enorm, men för att kunna göra en bedömning av dagens situation är det nödvändigt att blicka bakåt.

Fred i Europa har länge varit ett avlägset hopp. När det väl har varit fred har det tenderat att endast vara korta perioder, som snart återgått till bekanta mönster av konflikt mellan stater. Försök till att skapa mer permanenta fredsstrukturer har ofta kommit i uppgörelser efter stora krig på kontinenten: Westfaliska freden 1648 efter 30-åriga kriget; Wienkongressen 1815 efter Napoleonkrigen; Versaillesfreden 1919 efter första världskriget; och 1945 efter andra världskriget.

Efter andra världskriget – den blodigaste konflikten i världshistorien – delades Europa upp. Istället för frihet kom miljontals människor återigen att falla under förtryck bakom järnridån, som med Winston Churchills ord sträckte sig från Szczecin vid Östersjön till Trieste vid det Adriatiska havet. Som ett svar på sovjetisk expansionism och rädslan för ett kommunistiskt maktövertagande i Västeuropa utökade USA, under president Harry Truman, sitt engagemang för säkerhet i Europa. Genom initiativ som Marshallplanen och Nato bidrog man till att lägga grunden för både återuppbyggandet av Västeuropa och för ett långsiktigt åtagande från USA för europeisk säkerhet.

Samtidigt tog europeiska stater egna steg för att främja samarbete på kontinenten och hitta lösningar till de grundkällor som drivit på konflikter. Svaret blev organisationer som Kol- och stålgemenskapen, vilken var en föregångare till EU. Det här innebar stora förändringar för det europeiska statssystemet. Genom utvecklingen av nya politiska, ekonomiska och militära strukturer skapade man förutsättningar för en hållbar fredsordning i Europa. Tidigare grundande det sig på antingen att en stat försökt dominera över alla andra eller en maktbalans där stormakterna försökt balansera mellan varandra.

Men allt skedde i bakgrunden av det kalla kriget och den nya ordningen skulle aldrig kunna nå sin fulla potential så länge halva Europa var under kommunistiskt förtryck. Det tog nästan ett halvt århundrade, men även det kalla kriget nådde sitt slut.

Den nya öppningen innebar att de stater som varit fast bakom järnridån kunde söka sig till den europeiska gemenskapen, framför allt genom medlemskap i Nato och Europeiska Unionen. Utvidgningen av Nato och EU försäkrade att Central- och Östeuropa inte blev en zon av instabilitet.

Slutet av det kalla kriget innebar inte bara nya möjligheter för europeisk integration och samarbete utan accelererade också trender som globalisering, då nya marknader öppnades och frihandeln expanderade. Dessa ekonomiska trender resulterade i en dramatisk minskning av fattigdom runtom i världen samtidigt som de satte press på Europa där välfärdssystemen som byggts upp under efterkrigstiden inte var anpassade till de krav som den globala ekonomin ställer. Initiativet till Euron kom i samband med att Berlinmuren föll, men man vidtog aldrig de steg som många ekonomer ansåg nödvändiga för att en sådan valutakonstruktion ska fungera.

Det var förståeligt att man efter kalla kriget ville minska försvarsanslagen men nedskärningarna nådde oansvariga nivåer. Att riva ner ett försvar går mycket snabbare än vad det gör att bygga upp detsamma. Trots att man kunde förutse att den internationella säkerhetsmiljön inte alltid skulle fortsätta att vara så stabil fortsatte man med avvecklingarna.

Medan den globala ekonomin fortsatte att växa och den säkerhetspolitiska lägesbilden var gynnsam kunde politiker undvika att göra de svåra reformer som långsiktigt är nödvändiga. Men allt förändrades 2008, då de ekonomiska och säkerhetspolitiska grunderna i Europa skakades om kraftigt.

I augusti 2008 bröt kriget mellan Ryssland och Georgien ut, vilket utgjorde den första fientliga utplaceringen av ryska militära styrkor mot ett annat land sedan den sovjetiska invasionen av Afghanistan. Det var inte bara en attack mot Georgien utan även mot den europeiska säkerhetsordningen. Kort därefter inträffade den största ekonomiska och finansiella kris som världen upplevt sedan den stora depressionen. Krisen blottade många av de strukturella svagheterna både i Euron och europeiska ekonomier.

Samtidigt som man försökte lyfta de ekonomiska frågorna började andra händelser att sätta ytterligare press på europeiska stater. Mellan 2010-2011 bröt den så kallade arabiska våren ut i Mellanöstern, som man först hoppades skulle leda till demokratisering i regionen men som sedan blev mer komplicerad. Osäkerheten i Mellanöstern ökade och det kom att leda till att fler människor sökte trygghet i Europa.

Genom konflikterna i Mellanöstern, framför allt i Syrien, har säkerhetsvakuum uppstått vilket har möjliggjort för terrorgrupper som Daesh (IS) att expandera. De har sedan dess både direkt stöttat, eller inspirerat, terrorattacker såväl i Mellanöstern som i Europa och andra platser på jorden.

Efter att ha varit premiärminister i fyra år blev Vladimir Putin återigen president i Ryssland 2012. Nu var hans ton mot Europa och USA ännu mer aggressiv än tidigare, vilket kulminerade 2014 med aggressionen mot Ukraina.

Av allt det som har inträffat de senaste åren är det brittiska beslutet att lämna den Europeiska Unionen, trots allt, det mest omvälvande kontinenten upplevt på länge och det som har störst följder för europeiskt samarbete. Det finns många åsikter om vad som förorsakade utgången i folkomröstningen, men slutsatsen är att en avgörande tid med den komplicerade skilsmässan mellan Storbritannien och Europeiska Unionen ligger framför oss.

Vi borde eftersträva ett arrangemang som upprätthåller nära samarbete mellan Storbritannien och Europeiska Unionen. Det borde möjliggöra samverkan när det kommer till frågor av ömsesidig betydelse, som till exempel utformningen av globala institutioner och regelverk. Att uppnå det här kommer bli oerhört svårt när det abstrakta ska förvandlas till praktiska i Brexit-förhandlingarna, men det borde i alla fall vara ledstjärnan för den framtida relationen.

Skulle det här arrangemanget bli lyckat är det inte omöjligt att det kan agera modell för andra länder i framtiden. Turkiet har varit ett kandidatland för EU-medlemskap men förhandlingarna har avstannat och det är svårt att se i överskådlig framtid att de kommer att avklaras – om någonsin. Men eftersom det är ett så pass viktigt land är det i vårt intresse att försöka förankra Turkiet så nära det går i den europeiska gemenskapen. Därför skulle ett liknande arrangemang som det med Storbritannien kunna vara attraktivt för båda parter. Det skulle inte utesluta möjligheten för ett framtida EU-medlemskap, men vore annars vara ett acceptabelt arrangemang som innefattar vidsträckta frågor från ekonomi till miljö. Det kan låta avlägset idag, men det är definitivt värt att överväga.

Men, om de stora vinsterna som har gjorts de gångna decennierna med att skapa ett Europa präglat av samarbete och samverkan ska kvarstå så krävs politiskt ledarskap, kompromissvilja och uppoffringar. Alternativet med en långsam – eller snabb – upplösning av de institutioner som har byggts upp vore katastrofalt.

Den europeiska säkerhetsordningen måste förstärkas. Ett bidrag till det arbete som Sverige kan göra är genom ett Natomedlemskap kombinerat med en starkare nationell försvarsförmåga. Samtidigt är det viktigt att det fortsatt finns ett amerikanskt engagemang för Europa, ett intresse som skulle tjänas bäst om Hillary Clinton blir USA:s 45:e president. Ryssland kommer att fortsätta att vara ett hot inom överskådlig tid och vi måste vara redo att stå emot ytterligare aggression och stödja dem som idag är offer för det.

Migrationstrycket från framför allt Mellanöstern kommer att fortsätta så länge konflikter som den i Syrien pågår och levnadsförhållanden i regionen förblir dåliga. Medan vi har en begränsad förmåga att påverka utvecklingen i regionen, kan vi göra mer för att främja säkerhet och utveckling genom militärt stöd, engagemang för mänskliga rättigheter och institutionsbyggande.

För att förhindra fler medlemsstater från att lämna den Europeiska Unionen borde fokus vara på att ha en flexibel inställning till integration, där medlemsstaterna själva avgör utsträckningen i sitt deltagande. Frågorna som borde prioriteras framöver bör vara de gemensamma utmaningarna som till exempel klimatförändring, säkerhetshot och energiförsörjning. I samband med att Europas storlek som andel av den globala ekonomin och befolkningen fortsätter att minska kommer intresset bland européer för att arbeta tillsammans öka.

Att styra Europa i en riktning av säkerhet och välstånd är mycket svårt. Problemen är många och deras komplexitet utgör en svår uppgift för kontinentens beslutsfattare. Ett politiskt engagemang är viktigare nu än någon gång sedan slutet av det kalla kriget. Medan cynism är ett bekvämt alternativ är det idag optimism, kreativitet och hårt arbete som krävs för att möta alla dessa utmaningar och realisera vår tids möjligheter. Europa står inför ett vägskäl och det är upp till oss vilken väg vi tar.

Ideologi och filosofi

That Which is Seen, and That Which is Not Seen – Frédéric Bastiat 

Liberalismens triumf? – Hans Zetterberg (2012)

Online Library of Liberty

SvT: Sverige i Nato?

Med boken ’’Sverige i Nato’’ (Timbro förlag, 2016) skriven av tidigare försvars- och handelsminister Sten Tolgfors kommer ett sakligt och värdefullt bidrag till den nationella debatten.

Boken tar ett helhetsgrepp kring Natofrågan och analyserar dess eventuella konsekvenser för den nationella säkerheten, samt adresserar olika myter och missförstånd om Nato. Tolgfors avhandlar stegvis säkerhetspolitik i Europa, den ryska utrikespolitiken, Sveriges relation med Nato och argumenten för ett medlemskap.

En av de mest intressanta delarna med boken är utläggningen om Sveriges resa till medlemskapet i den Europeiska Unionen, och hur man kan se tydliga – och i någon utsträckning oroande – likheter mellan det och dagens Natodebatt.

I början av 1990-talet hade Tolgfors en tjänst på Sekretariatet för säkerhetspolitik och långtidsplanering inom totalförsvaret (SSLP) vid Försvarsdepartementet, och var med att översätta till svenska de delar i Maastrichtfördraget från 1992 som berörde utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik.

Det var med Maastrichtfördraget som Europeiska Unionen fick sitt namn och utvecklade fler ansvarsområden. Det svenska medlemskapet var en historisk brytpunkt för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. För även om olika medlemstaters särskilda säkerhetspolitiska egenheter respekterades i fördraget innebar medlemskapet att Sverige avsade sig neutralitetsdoktrinen i förmån för att politiskt tillhöra den europeiska gemenskapen – även om regeringen Carlsson kom att hävda motsatsen till att börja med.

Statsminister Ingvar Carlssons omsvängning i frågan om medlemskap är en fascinerande del i den här berättelsen. Innan man tillkännagav att ett medlemskap var önskvärt och nödvändigt hade man hävdat i åratal att det inte var förenligt att vara EG-medlem och samtidigt upprätthålla den svenska neutralitetsdoktrinen. Istället poängterar Tolgfors att man istället – precis som idag med Nato – försökte hitta olika särlösningar och alternativa arrangemang till att vara medlem i klubben; gärna partnerskap och samarbete, ja, allting så länge det inte var medlemskap.

När den dramatiska vändningen i frågan om medlemskap kom gick det starkt emot socialdemokratisk partidoktrin. På kort tid skulle företrädare och aktivister för partiet skolas om och börja plädera för EG-medlemskap. Den här bristen på förankring var mycket omskakande för många och leda till starka interna splittringar – ärr som socialdemokraterna bär kvar än idag.

Som noterat påpekar Tolgfors att det här liknar den situation vi har idag med Nato, där socialdemokraterna förnekar de överväldigande argumenten för Natomedlemskap och istället försöka hitta alternativa optioner. Det som är särskilt bekymmersamt med det här är att det som krävdes för att upphäva motståndet mot EG-medlemskap var en stor kris, i det fallet ekonomiskt.

Det som därmed skulle kunna vara det som krävs för att socialdemokraterna ska sluta hålla sig fast i en utdaterad doktrin är en säkerhetspolitisk kris; en kris som skulle belysa Sveriges och Östersjöområdets utsatta position och fragmenterade säkerhetsarkitektur. Men frågan är om dörren till Nato skulle vara öppen för Sverige under en sådan kris eller om det då är för sent.

Utöver det delar Tolgfors också med sig av sina erfarenheter från tiden som försvarsminister om hur det är att verka inom ramen för Nato och dess strukturer, som exempelvis de formella och informella nätverk som man använder för att få inflytande och kunna påverka beslutsfattandeprocesser. Som Tolgfors noterar finns det gränser till hur mycket en icke-medlem kan ta del av och påverka. Det är säkert något som blivit ännu mer tydligt för Sveriges del efter Rysslands aggression mot Ukraina och den kraftigt försämrade säkerhetsmiljön i Europa.

Det är därför som ett Natomedlemskap är så viktigt, eftersom det ger en röst och en plats vid bordet hos den viktigaste institutionen för europeisk säkerhet och försvar – och det är bara ett argument utav många om varför Sverige borde skicka in en medlemskapsansökan.

Sammanfattningsvis är boken en bra handbok för den som vill sätta sig in den moderna historiken kring utvecklingen av Sveriges säkerhetspolitik, den militärstrategiska situationen i Östersjöområdet och Nordeuropa, och de många argument för ett svenskt Natomedlemskap. Det finns också en del att hämta hem för den som sedan tidigare är bekant med frågorna, som färska resonemang och argument kring Natomedlemskap samt intressanta insikter i den säkerhetspolitiska skapandeprocessen. Sveriges framtid är i Nato, och den här boken visar en väg dit.

Länk till recensionen. 

Sverige

Svensk politik 

Allmänt

Vinter i Välfärdssverige (2017)

Liberalkonservatism: Den breda borgerlighetens idé (2017)

Borgerlighetens framtid – Kan krisen leda till utveckling? – Hans Zetterberg (2003)

Idéer som vinner – Hans Zetterberg (2002)Besluten som formade Sverige –  Sveriges Radio  

Sverige 1809—1864 – Åke Sandström (2004)

Moderaterna

Ulf Kristersson: Den svåraste regeringsbildningen någonsin (2018)

Ett parti för hoppfulla – Ulf Kristersson (2017)

Ulf Kristerssons inledningsanförande i partiledardebatt i riksdagen (2018)

Tal av Ulf Kristersson vid Folk och Försvars rikskonferens (2018)

Idéstriden gäller individen – Carl Bildt (1979)

Dokumentärfilm Tio år med Reinfeldt (2013)

Om liberaliseringens strategi – Gösta Bohman (1980)

Socialdemokraterna

Socialdemokraterna. Från minoritetsregering till koalitionspartner (2010)

Den svenska socialdemokratin som sekt och statskyrka – Hans Zetterberg (1989)

Olof Palme – 20 år senare (2006)

Centerpartiet

Thorbjörn Fälldin – en centerledare (1996)

Migrationspolitik:

Det ni valde att in se – Mustafa Panshiri (2018) 

 

Internationella relationer

Generellt: 

Transcripts 

Kenneth Waltz, Foreign-Relations Expert, Dies at 88

Conversations with History: Kenneth Waltz

International Security Studies Forum

Nuclear Files

Äldre

The History of the Peloponnesian War – Thukydides  

Measures Short of War: The George F. Kennan Lectures at the National War College, 1946-47

1990-tal

Why We Will Soon Miss The Cold War – John Mearsheimer (1990)

The Unipolar Moment – Charles Krauthammer (1990)

The Clash of Civilizations? – Samuel Huntington (1993)

The Stability of a Unipolar World – William C. Wohlforth (1999)

2000-tal

The new liberal imperialism – Robert Cooper (2002) 

Power and Weakness – Robert Kagan (2002)

Breaking of Nations, The New World Order – Robert Cooper (2003)

2010-tal

China and America in a Post-Hegemonic Age – Zbigniew Brzezinski (2013)

The World According to Kissinger – Wolfgang Ischinger (2015)

The New Interventionists – Mark Leonard (2016)

War and Peace in Asia – Gideon Rachman (2016)

The USA and World Peace After the U.S. Election – Henry Kissinger (2016)

World Order 2.0 – Richard Haas (2017)

 

 

Finsk utrikes- och säkerhetspolitik

Generellt om finsk utrikes- och säkerhetspolitik:

Russia is a permanent dilemma for Finland – a problem without a solution that it needs to manage – René Nyberg (2017)

The Quadrangle of Finland’s Fate – Margus Laidre (2017)

Vinterkriget 75 år – Carl Bildt (2015)

Relationerna mellan Finland och Sverige i ett förändrat Europa – Martti Ahtisaari (1994)

Republikens presidents Urho Kekkonen-föreläsning, Paasikivi-samfundet – Tarja Halonen (2000)

Eulogy at the memorial ceremony for President Mauno Koivisto – Former Prime Minister Paavo Lipponen (2017)

Finland och konsten att överleva i kläm mellan öst och väst – Henrik Meinander 

 

Svensk utrikes- och säkerhetspolitik

Myndigheter, organisationer, föreningar osv:

Försvarsmakten

Försvarsdepartementet

Riksdagens förvarsutskott

Officersförbundet

Reservofficersförbundet

Försvarsutbildarna

Kungliga Krigsvetenskapsakademien

Folk och Försvar

Allmänna Försvarsföreningen

Försvarets radioanstalt

Säkerhetspolisen

Fredsbaskrarna

Kungliga Örlogsmannasällskapet

Säkerhets- och försvarsföretagen

Atlantkommittén

Utredningar, propositioner m.m. 

Försvarspolitiskt samarbete – effektivitet, solidaritet, suveränitet (2013)

Säkerhet i ny tid (2016)

Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016–2020

UD 2012:01 Översyn av exportkontrollen av krigsmateriel

De två kulturerna

Ett användbart försvar Regeringens proposition 2008/09:140

Vårt framtida försvar Regeringens proposition 2004/05:5

Det nya försvaret Regeringens proposition 1999/2000:30

Försvarsmakten

Militärstrategisk doktrin (2016)

Försvarsberedningen

Sverige i Europa och i världen (1995)

Omvärldsförändringar och svensk säkerhetspolitik (1996)

Svensk säkerhetspolitik i ny omvärldsbelysning (1998)

Europas säkerhet – Sveriges försvar (1999)

Gränsöverskridande sårbarhet – gemensam säkerhet (2001)

Ny struktur för ökad säkerhet – Nätverksförsvar och Krishantering (2001)

Säkrare grannskap- osäker värld (2003)

Vårt militära försvar – vilja och vägval (2003)

Försvar för en ny tid (2004)

En strategi för Sveriges säkerhet (2006) 

Säkerhet i samverkan (2007)

Försvar i användning (2008)

Vägval i en globaliserad värld (2013)

Starkare försvar för en osäker tid (2014)

Motståndskraft Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025 (2017)

Försvarsmaktens perspektivstudier: 

Årsrapport 2000-2001

(Årsrapport 2000-2001 underbilaga 1)

(Årsrapport 2000-2001 underbilaga 2)

Årsrapport 2002-2003

Årsrapport 2005

Slutrapport perspektivstudie 2007

(Sammanfattning perspektivstudie 2007)

(Delrapport 2007)

(Missiv perspektivstudie 2007)

Årsrapport perspektivstudie 2009

(Faktablad perspektivstudie 2009)

(Sammanfattning perspektivstudie 2009)

Perspektivstudie 2013

Perspektivstudie 2016

Kalla kriget:

Alliansfrihetens dolda logik – Robert Dalsjö (2015)

De enda som inte visste var svenskarna – Per T Ohlsson (2011)

Realism eller illusion: svensk säkerhetspolitik under det kalla kriget – Red. Gunnar Artéus & Kent Zetterberg

Minkar eller ubåtar i den svenska ubåtsjakten – Annika Brändström (2000)

Policy Statement of the Department of State (1949)

Om kriget kommit… Förberedelser för mottagandet av militärt bistånd 1949-1969 (1994)

Om kriget kommit…. Förberedelser för mottagandet av militärt bistånd 1949-1969 Bilagor (1949)

Svensk säkerhetspolitik under det kalla kriget – öppen för olika tolkningar? (2011)

Statens offentliga utredningar: 

1920-tal

1922:14 första serien Betänkande och förslag angående officerskårens vid flottan rekrytering och utbildning m. m. 4

1923:15 Försvarsrevisionens betänkande 3,betänkande och förslag rörande revision av Sveriges försvarsväsende

1923:16 Försvarsrevisionens betänkande 3,betänkande och förslag rörande revision av Sveriges försvarsväsende

1923:17 Försvarsrevisionens betänkande 3,betänkande och förslag rörande revision av Sveriges försvarsväsende

1923:31 Den svenska mekaniska verkstadsindustriens utveckling intill krigsutbrottet utredning

1923:78 1922 års krigslagstiftningssakkunnigas betänkande med förslag till lag om ändring i vissa delar av strafflagen för krigsmakten den 23 oktober 1914 m. m.

1925:7 Underofficerssakkunnigas yttrande och förslag angående: 1, Höjande av det fast anställda manskapets utbildning, i syfte att förbättra manskapsrekryteringen; 2, Underbefäls och underofficerares befordran till officerare och reservofficerare; samt 3: Förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning

1925:17 Betänkande rörande det s. k. Genèveprotokollet angående avgörande på fredlig väg av internationella tvister

1926:11 Betänkande och förslag till förenkling av organisation och förvaltning å flottans stationer och varv samt örlogsdepån i Göteborg. D. 1,

1926:19 Betänkande och förslag till förenkling av organisation och förvaltning å flottans stationer och varv samt örlogsdepån i Göteborg. D. 2,

1926:34 Betänkande och förslag rörande ersättningsbyggnad för flottan

1926:37 Betänkande och förslag till förenkling av organisation och förvaltning å flottans stationer och varv samt örlogsdepån i Göteborg. D. 3

1927:33 Betänkande angående pensionering av arbetarpersonal vid försvarsväsendet och allmänna civilförvaltningen

1928:23 Betänkande och förslag rörande försvarets centrala ledning och förvaltning

1929:1 Betänkande och förslag till förenkling av organisation och förvaltning å flottans stationer och varv samt örlogsdepån i Göteborg. D. 3.Suppl.,

1929:8 1928 års tjänsteställningssakkunnigas utredning och förslag i fråga om underofficerarnas tjänsteställning

1930-tal

1930:12 Utredning rörande Sveriges försvarspolitiska läge samt behov av försvarskrafter

1930:36 Betänkande med förslag till militärt avlöningsreglemente m.m.

1935:38 Betänkande med förslag till ordnande av Sveriges försvarsväsende. D. 1

1935:39 Betänkande med förslag till ordnande av Sveriges försvarsväsende. D. 2

1935:40 Betänkande med förslag till ordnande av Sveriges försvarsväsende. D. 3

1935:41 Betänkande med förslag till ordnande av Sveriges försvarsväsende. D. 4

1935:42 Betänkande med förslag till ordnande av Sveriges försvarsväsende. D. 5, Värnplikten. Vissa för försvarsväsendet gemensamma frågor. Sammanfattning av Försvarskommissionens förslag. Bilagor

1935:43 Betänkande med förslag till ordnande av Sveriges försvarsväsende. D. 6

1937:17 Betänkande angående vissa med frivillig anskaffning av luftvärnsmateriel sammanhängande frågor

1937:25 Utredning rörande flottans fartygstyper m. m.

1938:9 Utlåtande rörande flottans fartygstyper m. m.

1938:33 Betänkande och förslag rörande den andliga vården inom försvarsväsendet

1939:10 Betänkande med förslag till militärt icke-ordinarie-reglemente

1940-tal

1940:2 Betänkande angående omorganisation av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse m. m.

1940:4 Betänkande med förslag till lag om krigsskadeersättning

1941:30 Betänkande och förslag angående soldatvården

1941:35 Betänkande med förslag angående utbildningen av värnpliktiga och fast anställt manskap vid armén

1942:1 Betänkande med förslag till plan för organisationsarbetet inom försvarsväsendet

1942:15 Betänkande med förslag till lag om vapenfria värnpliktiga

1942:16 Betänkande med förslag rörande den centrala förvaltningsverksamheten inom försvarsväsendet

1942:25 Statsmakterna och folkhushållningen under den till följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. D. 2,

1943:25 Statsmakterna och folkhushållningen under den till följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. D. 3,

1943:42 Betänkande med förslag till militär moratorielag m. m.

1944:2 Betänkande med förslag angående långtjänstunderbefäl m. m.

1944:5 Betänkande med förslag till civilförsvarslag m. m.

1944:11 Statsmakterna och folkhushållningen under den till följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. D. 4,

1944:40 Promemoria angående socialvården under krig

1944:63 Betänkande med förslag till det militära uppskovsväsendets ordnande

1945:3 Betänkande rörande särskilda åtgärder vid återförandet till civil verksamhet av till beredskapstjänstgöring inkallad personal

1945:65 Betänkande med förslag angående omorganisation av fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom försvaret m. m.

1946:4 Betänkande med förslag angående uniformspliktens omfattning för viss personal vid försvarsväsendet

1946:19 Betänkande med förslag rörande den ekonomiska försvarsberedskapens framtida organisation

1946:25 Betänkande med förslag till lag med särskilda bestämmelser om uppfinningar m. m. av betydelse för rikets försvar

1946:36 Parlamentariska undersökningskommissionen angående flyktingärenden och säkerhetstjänst. 1,

1946:38 Betänkande med förslag rörande officersutbildningen inom armén m. m.

1946:59 Betänkande med förslag angående hemvärnet

1946:75 Betänkande och förslag angående förhållandet mellan befäl och meniga inom krigsmakten m. m.

1946:83 Betänkande med förslag till strafflagstiftning för krigsmakten

1946:86 Den tyska propagandan i Sverige under krigsåren 1939-1945.

1946:91 Betänkande angående revision av det militära rättegångsväsendet

1946:93 Parlamentariska undersökningskommissionen angående flyktingärenden och säkerhetstjänst. 2,

1946:94 Försvarets tjänsteförteckningssakkunnigas betänkande.

1946:95 Betänkande med förslag angående lönereglering för fast anställt manskap vid försvaret m. m.

1947:5 1944 års militärsjukvårdskommittés betänkande. D. 2

1947:10 Betänkande med förslag rörande civilförsvarets organisation m.m.

1947:72 Betänkande med förslag angående försvarets organisation. D. 1

1947:73 Betänkande med förslag angående försvarets organisation. D. 2

1948:7 Parlamentariska undersökningskommissionen angående flyktingärenden och säkerhetstjänst. 3,

1949:16 Promemoria över preliminär utredning rörande befälsrekryteringen inom försvaret

1949:22 Betänkande rörande gallring av handlingar hos vissa av försvarets myndigheter

1949:46 Betänkande med utredning i vissa värnpliktsfrågor

1950-tal

1950:36 Försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning betänkande med förslag

1950:37 Försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning betänkande med förslag. Bildbilaga

1950:38 Utredning rörande frivilligt försvarsarbete

1951:2 Försvarets personaltjänst Försvarets personalbehandlingsutrednings betänkande 1

1952:49 Kristidspolitik och kristidshushållning i Sverige under och efter andra världskriget D. 1översikt.

1952:50 Kristidspolitik och kristidshushållning i Sverige under och efter andra världskriget D. 2översikt.

1953:10 Förband och bygd Försvarets samarbetsutrednings betänkande

1953:27 Psykologiskt försvar betänkande

1958:12 Civilförsvarsutbildningen  

1958:13 Civilförsvarets organisation huvudbetänkande

1959:23 Arméns befäl befälsordningen vid infanteriet med principiell tillämpning på övriga truppslag

1959:26 Arbetstiden för viss militär och civilmilitär personal betänkande

1960-tal

1960:12 Krigsmaktens högsta ledning betänkande med förslag

1960:40 Försvarskostnaderna budgetåren 1961/63 betänkande

1961:7 Enhetlig ledning av krigsmakten 1960 års försvarsledningsutrednings betänkande 1

1961:18 Totalförsvarets upplysningsverksamhet betänkande

1961:66 Totalförsvarets högsta ledning 1960 års försvarsledningsutrednings betänkande 2

1962:3 Totalförsvarets personalfrågor värnpliktskontingenter, personalplanering och befattningsanalyser : betänkande

1962:23 Besparingar inom försvaret 2,betänkande.

1962:30 Arbetstidsreglering för militär och civilmilitär personal försöksverksamhet avseende arbetstidsreglering för viss militär och civilmilitär personal samt riktlinjer för arbetstidsreglering för viss militär verksamhet : redogörelse och förslag

1962:34 Försvarsmedicinsk forskning i totalförsvaret betänkande med förslag

1962:56 Förmåner i frivilligt instruktörsarbete inom krigsmakten betänkande

1963:5 Försvarskostnaderna budgetåren 1963/67 betänkande

1963:31 Försvar och fiskerinäring betänkande

1963:65 Totalförsvarets regionala ledning utdrag ur 1960 års försvarsledningsutrednings betänkande III

1964:20 Krigsmaktens förbandssjukvård betänkande 1

1965:52 Soldathemsverksamheten ett betänkande om det statliga stödet m. m.

1965:68 Värnplikten betänkande  

1965:69 Om upphandling av försvarsmateriel.

1965:71 Vapenfri tjänst betänkande

1966:18 Strategi i väst och öst de strategiska doktrinerna i Förenta staterna, Storbritannien, Frankrike, Västtyskland och Sovjetunionen : studie

1966:35 Militärsjukvården ledning, utbildning, personal och materiel : betänkande 2

1966:56 Svensk säkerhetspolitik förutsättningar och inriktning : studie avsedd som underlag för 1965 års försvarsutrednings diskussioner

1966:58 Militärtandvården betänkande

1968:1 Ekonomisystem för försvaret [1]betänkande.

1968:2 Ekonomisystem för försvaret [1].Bihang,betänkande.

1968:4 Handläggningen av säkerhetsfrågor utlåtande

1968:10 Säkerhetspolitik och försvarsutgifter förslag om försvarsutgifterna 196872 : betänkande

1969:24 Ekonomisystem för försvaret 2betänkande.

1969:25 Planering och programbudgetering inom försvaret betänkande

1969:33 Militära tjänstgöringsåldrar betänkande

1969:40 Frivilligförsvaret 2,betänkande.

1970-tal

1970:12 Värnpliktstjänstgöringens civila meritvärde betänkande IX

1970:31 Militära straff och disciplinmedel betänkande

1970:63 Svensk krigsmaterielexport betänkande

1972:4 Säkerhets- och försvarspolitiken betänkande

1972:8 Forskningen inom försvaret förslag till ny organisation för FOA, FFA, MPI och viss försvarsmedicinsk forskning : slutbetänkande

1972:48 Riksdagen och försvarsplaneringen betänkande

1972:50 Skyddsrum betänkande

1972:68 Värnpliktsförmåner betänkande

1972:69 Värnpliktsförmåner Bil. 5,betänkande.

1973:34 Flygvapnets befäl rekrytering och utbildning : delbetänkande

1973:38 Personal för krigsmaktens förvaltningsverksamhet personalsammansättning, personalutveckling : delbetänkande [2]

1973:40 Civilförsvarsförmåner betänkande

1976:5 Säkerhetspolitik och totalförsvar betänkande

1976:19 Den militära underrättelsetjänsten betänkande

1977:1 Totalförsvaret 1977-82 betänkande

1977:26 Kvinnan och försvarets yrken betänkande

1979:42 Vår säkerhetspolitik betänkande

1980-tal

1981:39 Svensk krigsmaterielexport betänkande

1983:2 Nytt militärt ansvarssystem betänkande

1983:12 Former för upphandling av försvarsmateriel betänkande

1983:13 Att möta ubåtshotet ubåtskränkningarna och svensk säkerhetspolitik : betänkande

1984:56 Folkrätten i krig rättsregler under väpnade konflikter : tolkning, tillämpning och undervisning : betänkande

1984:62 Med sikte på nedrustning D. 1,omställning från militär till civil produktion i Sverige.

1984:71 Värnplikten i framtiden betänkande

1985:23 Svensk säkerhetspolitik inför 90-talet rapport från 1984 års försvarskommitté

1985:35 Ersättningar och förmåner inom frivilligförsvaret betänkande

1985:36 Värnplikten i samhället betänkande

1985:43 Med sikte på nedrustning D. 2,omställning från militär till civil produktion i Sverige.

1986:7 Militära skyddsområden betänkande

1986:28 Folkstyrelsen under krig och krigsfara delbetänkande från Folkstyrelsekommittén

1986:30 Vapenfriutbildningen i framtiden betänkande

1987:8 Försvarsindustrins utlandsverksamhet betänkande

1987:9 Det svenska totalförsvaret inför 90-talet slutbetänkande

1988:12 Civil personal i försvaret betänkande

1988:15 Medborgarkommissionens rapport om svensk vapenexport

1988:16 SÄPO Säkerhetspolisens inriktning och organisation : delbetänkande

1989:18 SÄPO Säkerhetspolisens arbetsmetoder : rapport

1989:26 Kustbevakningens roll i den framtida sjöövervakningen betänkande

1989:42 Det civila försvaret D. 1betänkande.

1989:42 Det civila försvaret D. 2,betänkande.

1989:46 Arméns utveckling och försvarets planeringssystem delbetänkande

1989:85 Civil personal i försvaret uppgifter och kompetens i freds- och krigsorganisationen : slutbetänkande

1990-tal

1990:5 Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld betänkande

1990:51 SÄPO Säkerhetspolisens arbetsmetoder, personalkontroll och meddelarfrihet : slutbetänkande

1990:57 Personalutbildning inom totalförsvaret betänkande

1990:89 En ny värnpliktslag [slut]betänkande

1990:108 5 rapporter från 1988 års försvarskommitté arbetsgruppsrapporter från 1988 års försvarskommitté om försvarsindustri, personal- och värnpliktsfrågor, priskompensation, sjukvården i kris och krig, nedrustning

1991:87 Yrkesofficerarnas pensionsålder och åldersstruktur betänkande

1991:91 Forskning och utveckling för totalförsvaret kartläggning och probleminventering : delbetänkande

1991:112 Försvarsmaktens ledning delbetänkande

1992:101 Försvarsmaktens hälso- och sjukvård delbetänkande

1992:105 Administrativt stöd till försvarsmakten delbetänkande

1992:106 Civilbefälhavarna delbetänkande

1992:132 Frivillig verksamhet för totalförsvaret ett mål- och resultatperspektiv : betänkande

1992:139 Totalförsvarsplikt betänkande

1993:36 Lag om totalförsvarsplikt delbetänkande

1993:56 Kontrollen över export av strategiskt känsliga varor betänkande

1993:101 Lag om totalförsvarsplikt följdändringarna : slutbetänkande

1993:119 JAS 39 Gripen en granskning av JAS-projektet : betänkande

1994:8 Historiskt vägval följderna för Sverige i utrikes- och säkerhetspolitiskt hänseende av att bli, respektive inte bli medlem i Europeiska unionen : betänkande

1994:11 Om kriget kommit- förberedelser för mottagandet av militärt bistånd 1949-1969. Bilagor

1994:11 Om kriget kommit- förberedelser för mottagandet av militärt bistånd 1949-1969 : betänkande

1994:11E Had there been a war- preparations for the reception of military assistance 1949-1969 : report of the Commission on Neutrality Policy

1995:6 Muskövarvets framtid en studie av marinens varvsfu[n]ktioner : betänkande

1995:13 Analys av försvarsmaktens ekonomi betänkande

1995:29 Civilt bruk av försvarets resurser regelverken, erfarenheter, helikoptrar : delbetänkande

1995:111 Omvärld, säkerhet, försvar frågor om EU:s andra pelare inför regeringskonferensen 1996 : en rapport från EU 96-kommittén

1995:118 Totalförsvarspliktiga m 95 en utvärdering av de totalförsvarspliktigas medinflytande och av deras sociala och ekonomiska situation under grundutbildningen : betänkande

1995:129 En styrande krigsorganisation om avsikterna med LEMO-reformen : delbetänkande

1995:135 Ubåtsfrågan 1981-1994 rapport från Ubåtskommissionen

1996:18 Totalförsvarspliktiga m95 förslag om jobbstudier efter muck, bostadsbidrag, dagpenning, försäkringar : betänkande

1996:58 Finansieringen av det civila försvaret betänkande

1996:96 Strukturförändring och besparing en uppföljning av genomförda förändringar inom försvarets ledningsorganisation : delbetänkande

1996:97 Effektivare försvarsfastigheter! utvärdering av en reform : delbetänkande

1996:98 Vem styr försvaret? utvärdering av effekterna av LEMO-reformen : delbetänkande

1996:99 Avveckling med inlärning erfarenheter från LEMO-reformens avveckling av personal : delbetänkande

1997:70 Totalförsvaret och frivilligorganisationerna uppdrag, stöd och ersättning : slutbetänkande

1997:144 Försvarets fastigheter former för en kostnadseffektiv och verksamhetsinriktad förvaltning : slutbetänkande

1998:30 Utlandsstyrkan betänkande

1998:42 Försvarsmaktsgemensam utbildning för framtida krav slutbetänkande

1999:6 Effektivare totalförsvarsstöd i Östersjöområdet betänkande

1999:37 Underrättelsetjänsten en översyn : betänkande

1999:38 Följdleveranser i samband med export av krigsmateriel betänkande

Amerikansk utrikes- och säkerhetspolitik

Generellt om USA:s utrikes- och säkerhetspolitik 

American foreign policy: Four threads, one mighty rope – The Economist (2001)

U.S. Foreign Policy: Shield of the Republic by Walter Lippman (1943) – Classics of Strategy

Monroedoktrinen (1823)

Conversations With History

Let’s End America’s Hopeless War for the Middle East – Andrew J Bacevich (2016) 

American Military History (2013)

Global Visions and Parochial Politics: The Persistent Dilemma of the “American Century” – Jussi M Hanimäki (2003)

The Road to War: Presidential Commitments Honored and Betrayed (2013)

Kennedy-eran

Oral Histories 

Clinton-eran

The Clinton Doctrine – Charles Krauthammer (1999)

Hegemon and Proud of It – Strobe Talbott (1998)

What to do with American Primacy? – Richard Haas (1999)

Bush (43)-eran

The Bush Doctrine – Charles Krauthammer  (2001)

2002 State of the Union Address

Munich Conference on European Security Policy – Paul Wolfowitz (2002)

West Point Speech – George W. Bush (2002)

U.S. National Security Strategy (2002)

A Grand Strategy of Transformation – John Lewis Gaddis (2002)

The Bush Revolution: The Remaking of America’s Foreign Policy – Ivo Daalder & James M. Lindsay (2003)

9/11 Commission Report (2004)

Unvarnished Conclusions After Covering, and Uncovering, the White House – Gary J. Bass (2009)

Obama-eran

Speech Against the Iraq War – Barack Obama (2002)

A Just and Lasting Peace – Barack Obama (2009)

Obama shows he has learned from the early world resistance – Robert Kagan (2009)

Obama Puts His Own Mark on Foreign Policy Issues (2010)

America’s Pacific Century – Hillary Clinton (2011)

West Point Speech – Barack Obama (2014)

The Obama Doctrine – The Atlantic (2016)

Obama Was Not a Realist President – Stephen Walt (2016)

America and the Global Economy: The Case for U.S. Leadership – Jack Lew (2016)

Five Days That Shaped a Presidency – Jonathan Chait (2016)

Trump-eran

Inaugural Address – Donald Trump (2017)

The Emerging Trump Doctrine: Don’t Follow Doctrine – Peter Baker (2017)

President Not-Obama – Susan B. Glasser (2017)

Owen Harries Lecture – Jake Sullivan (2017)

The conflict at the heart of Donald Trump’s foreign policy – Robert Zoellick (2017)

National Security Strategy (2017) 

House of Commons Testimony: Walter Russell Mead & Kori Schake (2018)

Trump the Disrupter – Thomas Carothers (2018)

Relevant organisationer, institut m.m. 

Society for Historians of American Foreign Relations

State Department Office of the Historian 

Defense Department Historical Office

National Security Archive

Journaler & Tidskrifter

Washington Quarterly (US)

New Perspectives Quarterly (US)

Foreign Affairs (US)

Foreign Policy (US)

Handlingar & Tidskrift (Sverige) 

Presidential Studies Quarterly (US)

The Nonproliferation Review (US)

Diplomacy & Statecraft (US)

Journal of Strategic Studies (UK)

Perspectives on Terrorism (US)

Survival (UK)

Tankesmedjor

Brookings Institution (US)

International Institute for Strategic Studies (UK)

Utrikespolitiska institutet (Sverige)

Sida 1 av 2

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén