Månad: mars 2015

SvD: Växande förmågegap

Nyligen publicerade den brittiska tankesmedjan International Institute for Strategic Studies (IISS) sin årliga publikation Military Balance, som är en omfattande bedömning av världens militära förmågor och försvarsekonomier.

Den visar att europeiska försvarsutgifter föll i fasta priser med runt åtta procent mellan åren 2008-2014, att jämföra med Ryssland vars försvarsutgifter idag ligger på 3,4 procent av BNP. Det är en ökning med åtta procent sedan 2010. Enligt den federala budgeten som i september förra året lades fram till den ryska duman ska den siffran öka till mer än 4,2 procent av BNP i år.

Trenden består alltså med fallande försvarsbudgetar i Europa. Däremot har det uppstått en seriös debatt om hållbarheten i detta med tanke på utvecklingen i Ryssland men även i Mellanöstern. På toppmötet i Cardiff i höstas tog Nato-länderna beslut om att stoppa de gångna årens minskning av försvarsutgifterna och nå målet att investera två procent av BNP på försvaret.

Sett till ren militär hårdvara har antalet stridsvagnar i Europa de senaste tjugo åren (1995-2015) minskat från runt 25 000 till under 8 000. Mängden stridsflygplan har under samma tidsperiod minskat från ungefär 5 400 till 2 400. Nedskärningar i försvarsförmågor fortsatte till och med under 2014. Rysslands agerande i Ukraina och alltmer aggressiva beteende generellt är en fundamental utmaning mot efterkrigstidens ordning i Europa.

IISS-publikationen lyfter också det nygamla problem som hybridkrigföring utgör. Konceptet är en blandning av olika insatser, inte bara militära, och det kan sägas vara nygammalt eftersom det är ett återkommande inslag i rysk krigföring. Efter det förra kalla krigets slut har vi successivt glömt bort hur man bemöter det. Det räcker inte att ha konventionella militära förmågor utan det gäller även att vara väl förberedd med krishanteringsåtgärder, koordination mellan olika myndigheter och samarbete med andra länder.

I Nato tar man nu steg för att se över hur försvarsalliansen ska reagera i en situation som skulle kunna ses som hybridkrigföring. Eftersom Sverige står allianslöst är vi särskilt utsatta då det inte finns någon garanti för att vi skulle kunna få stöd från andra länder om vi utsattes för en attack i någon form.

I samband med publikationen anordnades en frågestund med en stor grupp personer ansvariga för rapportskrivningen. På frågan om varför väst inte ger vapen till Ukraina svarade Ben Barry från IISS att det osäkra med att ge vapen till Ukraina är att dessa för att ha effekt måste vara avancerade. Det innebär att det kommer att ta tid att få ut dem i fält eftersom personal måste tränas att använda dem. Risken är att om USA eller andra länder gav vapen till Ukraina skulle Ryssland reagera med att i än större omfattning stödja separatisterna.

I övriga världen är IISS bild av utvecklingen också oroväckande. IS framryckning i Syrien och Irak har haft en omvälvande effekt. Länderna i Mellanöstern har länge satsat mycket på sina försvar, men de pågående kriserna/krigen har lett till ökade ansträngningar att bygga upp nuvarande och nya förmågor. Sedan 2011, då den i folkmun så kallade ”arabiska våren” tog fart, uppskattar IISS att försvarsutgifterna i hela regionen ökat med tio procent årligen.

Samtidigt fortsätter USA med sin ”strategiska ombalansering” till Stillahavs-regionen.

Generellt sett utökar nästan alla länder där sina försvarsförmågor, särskilt Kina. Många möjliga konflikter skulle kunna blåsa upp, enligt IISS, t ex kring Taiwan, Nordkorea, Kina och Japans dispyt över Senkaku/Diayou-öarna.

Även om länder som Japan och Vietnam förbättrar sina försvarsförmågor är det Kina som ligger i framkant på det militära området. Ledningen i Kina proklamerade nyligen att målet för landets ekonomiska tillväxt kommer att sänkas till sju procent, medan försvarsbudgeten ska öka med tio procent per år.

Tidigare har den ekonomiska utvecklingen mer eller mindre gått hand i hand med ökningar av försvarsanslagen i Kina. Nu börjar vi se en frikoppling mellan de två, vilket tyder på att man prioriterar försvaret. Dessutom finns ett mörkertal för hur mycket Kina egentligen lägger på sin militär då det är mycket som inte inkluderas i den offentliga budgeten, till exempel forskning och utveckling.

På kort tid har vi sett hur världen blivit alltmer osäker och risken för att konflikter sprider sig är stor. Medan de så kallade utvecklingsekonomierna satsar mer på sina försvarsmakter är trenden fortfarande den omvända i västvärlden. Tillsammans står USA och Europa idag för omkring hälften av de globala försvarsutgifterna – en minskning från två tredjedelar för några år sedan.

Med dagens utveckling kommer den andelen att fortsätta minska. Samtidigt står vi inför hotet om hybridkrigföring som inte lika lätt bemöts med enbart militära medel. Det som inte går att göra är att gömma huvudet i sanden.

Länk till artikeln.

Corren: Landsförvisad oligark talar ut

Tidigt i oktober 2003 stormade poliser in i Mikhail Chodorkovskijs flygplan och arresterade honom. Nyheten om gripandet och rättegången som följde väckte stort intresse och bestörtning bland många, inte minst hos de andra ryska oligarkerna i hans bekantskapskrets. Ingen ska ha illusioner om att Chodorkovskij är någon ängel men arresteringen var uppenbart politiskt motiverad. Efter det kalla krigets slut och Sovjetunionens upplösning var Chodorkovskij en av de som snabbast tog till sig möjligheterna som uppstod i det nya Ryssland. Han blev den rikaste oligarken i landet tack vare det stora oljebolaget Yukos.

Han dömdes till tio års fängelse och släpptes hösten 2013. Nu har han skrivit en bok om sin tid som fånge. Den 30 mars besökte han Kulturhuset i Stockholm för att tala om boken tillsammans med tidigare utrikesminister Carl Bildt.

Samtalet berörde bokens innehåll men det utvecklades även till en konversation om Rysslands utveckling. Angående Chodorkovskijs gripande sa Carl Bildt att han tror att motivationen bakom det var hur Chodorkovskij finansierade organisationer i det civila samhället utan att få ett godkännande från Kreml. Chodorkovskij instämmer och drar en parallell mellan Boris Yeltsin och Vladimir Putin. Medan Yeltsin trots alla sina fel kunde tillåta kritik kan hans efterträdare Putin inte göra det.

Samtalsämnet vandrar till frågan om demokrati. Det finns en gammal uppfattning om att ryssar inte kan leva i ett demokratiskt samhälle. Att de istället behöver en stark ledare som pekar med hela handen. Det är en föreställning som Chodorkovskij förkastar. Enligt honom är faktumet att ett folk som kunde förena en så stor landmassa som Rysslands och som trots den storleken bygga sina liv där anledning nog att behandla dem med respekt och inte som barn.

Däremot är fortfarande storleken en utmaning. På grund av de stora utrymmen människor är vana att leva i är deras utgångspunkt ofta sig själva eller sina familjer och inte samhället. Chodorkovskij anser att den enighet som är nödvändig för bildandet av en nationalstat inte har tillkommit ännu. Han säger att den processen hade börjat i Ryssland under slutet av 90-talet men att Putin frös ned den efter att han tillträdde som president. Istället försöker Putin lösa Rysslands problem med att ha en stark och stor stat. Problemet med det enligt Chodorkovskij är att dagens utmaningar är alltför komplexa för att lösas av staten. Det kanske är möjligt i ett litet land som Singapore men definitivt inte i världens största.

Chodorkovskij tror att en dag kommer Ryssland att förändras till det bättre men skojar att den som vill se det behöver leva ett hälsosamt liv eftersom det kommer ta ett tag. Han tror att det finns en chans att det kommer det att ske en maktförändring de kommande tio åren. Utmaningen är att förbereda ett reformprogram och människor som är kapabla att genomföra det. Han hoppas att Ryssland åter kan bli en del av Europa.

Om Chodorkovskijs dröm om ett öppet och demokratiskt Ryssland kommer att besannas vet vi inte. Det är osäkert vilken roll han kan spela i det då han är de facto landsförvisad. Trots det är det upplyftande att höra en optimistisk röst om landet till öster.

Länk till artikeln.

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén